Skolan slutade och sommarlovet kom ...

Min lilla prinsessa som levde med ångest ...

Isolerade sig ännu mer när sommarlovet kom ...

När de andra barnen valde att leka ute i solen ...

Så gömmde hon sig innanför husets fyra väggar ...

Vist hon gick ut ibland ...

Oftast med någon ...

Nästan aldrig själv ...

Om hon var själv så leket hon korta stunder på huset baksida ...

Som jag berättat tidigar så hade hon små ångest ljud ...

Hon vaknade med ljuden på sina läppar ...

Sen lät hon till och från under resten av dagen ...

Kvällarna grät hon ofta till sömns ...

Situvationen blev ohållbar ...

Hela familjen led ...

Hennes bror som inte förstod vad som hänt ...

Som hörde hennes ångest men inte förstod ...

Hennes stora syter som brottades med sitt dåliga mående ...

Som längtade bort ...

Som ville ha lugn och ro ...

Men som levde i kaoset som blev ...

Min man som blev som ett vilset litet barn ...

Som tappade fotfästet och inte viste hur han skulle hantera situvationen ...

Hantera frun som blev som en främling ...

Jag mamman som bar på känslan av att inte vara tillräcklig ...

Mina barn behövde mig ...

Fast det enda jag ville var att lägga mig ner och inte orka mer ...

Men på nått sätt så lyckades jag hålla näsan över ytan ...

Det var inte mycket mer än så ...

Men i allt kaos är man tvungen att hitta ett sätt att överleva ...

Så när soc ringde och sa att de hade en lägenhet ...

Så tog vi den ...

För någonstans måste man hitta ett sätt att överleva på !!

Allt bara snurrade på ...

Snurrade som en karusell ...

Som aldrig ville ta slut ...

Min hjärna hängde inte med ...

Min kropp var i stress ...

Från morgon tills jag stupade i sängen på kvällen ...

Några timmars sömn ...

För att sedan stressa vidare ...

Min hjärna arbetade på högtryck ...

Och jag sov aldrig mer än fyra / fem timmar per natt ...

Nattens timmar som fylldes med ångest ...

Nätter som fylldes med ransakan av mig själv ...

Drömmar som försvann ...

Jag vaknade men kunde inte komma ihåg mina drömmar längre ...

Min kropp gjorde ont ...

För med stressen kom smärtan ...

Det inte själen och hjärnan ville känna ...

Det visade sig i min kropp ...

Jag blev 10 år äldre över en natt ...

Mina muskler slappnade aldrig av ...

Min mage krånglade ...

Jag blev otroligt känslig mot ljud ...

Orkade tillslut inte lyssna på folk i min omgivning ...

Fick svårt att koncentrera mig ...

Att focusera i mötet med andra människor ...

Blev ortoligt trött på dagarna ...

Började välja bort möten med nära och kära ...

Ville inte och orkade inte ...

Jag lider fortfarande av mina stress symtom ...

Även om karusellen lugnat ner sig ...

Idag försöker jag att hitta nått varje dag som kan skänka glädje ...

För även om allt är mörkt så finns det små ljus glimtar där ...

Ibland får man gräva lite djupare än andra dagar för att hitta dom ...