Det var en lördag ...

Dagen före alla ♡ dag ..

Som min lilla prinsessa valde att berätta ...

På alla ♡dag valde jag att berätta för äldsta prinsessa ...

Hon såg att det var något som inte stämde ...

Min första tanke var att det var samma monster ..

Samma monster som tagit sig friheter ...

Friheten att röra på mina prinsessors små kroppar ...

Helgen gick och känslorna var i kaos ...

På måndagen ringer jag våran kontakt på soc ...

Berättar om min lilla prinsessa ...

Vad ska jag göra ??

Blir hänvisad till motagnings gruppen på soc ...

Ringer dom och de tar emot anmälan ...

Och hänvisar mig vidare till Barnahus ...

Ringer Barnahus och förklarar läget ...

Blir hysterrisk och gråter ...

Känner att allt blir förmycket ...

Det blir förmycket när de på Barnahus säger att nu har det blivit fel ...

Jag ska göra en polisanmälan ...

Sedan kontaktar Barhahus mig när det är dags för förhör ...

Men soc har gett mig numret till Barnahus och hänvisat mig dit ...

Jag är en mamma i kris och nu börjar jag bli arg ...

Arg på myndigheter som skickar runt mig ...

Jag skriker till dom på Barnahus att nu får det räcka ..

Att jag inte orkar mer ...

Att jag inte vill ringa polisen ...

Snälla hjälp mig !!! 

Fatta jag är mamman som innom loppet av två månader fått reda på att båda mina prinsessor blivit utsatta för övergrepp ...

Men ingen förstår och jag är ensam ...

Ensam med min ångest ..

Tillslut lovar kvinnan på Barnahus att höra med soc och höra av sig ...

Jag ringer min kontakt på BUP ..

Ber om att få komma och prata ...

Blir många möten och samtal den veckan ...

Kvinnan på Barnahus ringer efter två dagar för att medela mig att det är min skyldighet att göra en polisanmälan ...

Jag säger till henne att hon måste förstå att vi inte kan bo kvar ...

Bo kvar på samma gata som monstret ...

Hon förstår inte ...

För man ska inte ta några förhastande beslut ...

För inte ska vi behöva flytta ...

Det är inte vi som ska fly ...

Men hur ska vi kunna bo kvar med monstret på samma gata ??

Jag sväljer och inser att i allt kaos så finns det inget att hämta ..

Myndigheter och Barnahus har inget skydd att ge ...

Jag är mamman till två prinsessor som blivit sexuellt utnyttjade ...

En mamma i kris ...

Som kämpar ensam mot monstren ..

Monstren som tagit sig friheten att röra mina prinsessor ...

Efter samtalet av kompisens mamma ...

Så insåg jag att jag måste få min lilla prinsessa att prata ...

Få henne att berätta om det hemska ...

Att få henne att förstå ...

Förstå att hennes mamma inte blir arg ...

Att oavsett så blir jag inte arg på henne ...

Så på kvällen när vi sitter och ser på tv ...

Så närmar jag mig ämnet ...

Försöker skapa trygghet ...

En trygghet så hon ska våga berätta ...

Jag försäkrar henne om att jag inte kommer bli arg ...

Att hon kan prata med mig om allt ...

Att inget är för svårt att prata om ...

Att jag vill att hon berättar för mig ...

Om någon vuxen varit dum mot henne ...

Så vill jag att hon berättar ...

För mamma blir inte arg min prinsessa ...

Det tar en stund ..

Sen kom det som kommer att förändra hela vårat liv ...

Hon berättar om hur han dricker ...

Om händer som tar utan på kläder ...

Om händer som klämmer och känner ...

Hon berättar om tillfällen där monstret valt att röra henne ...

Röra hennes lilla kropp ..

Min första tanke är ...

Det kan inte stämma ...

Hur har monstret kunnat göra sånt ??

Min prinsessa har alltid varit där med sin kompis ...

Men det har inte spellat någon roll säger min lilla prinsessa ...

Oavsett har han rört hennes kropp ...

Monstret har passat på ...

Passat på när de andra lämnat rummet ...

Medans hon berättar så gråter hon ...

Gråter och ber om förlåtelse ...

Att hon ville gå till han och berätta ...

Berätta att hon skulle berätta för sin mamma ...

Berätta om det hemska han gjorde mit hennes kropp ...

Hon ville gå dit och säga till monstret att nu ska hennes mamma få veta ..

Det tar ett tag innan min hjärna tar in vad hon säger ...

Min kropp vill inte känna mer ...

Min hjärna slår ifrån ..

Och jag vill gråta och skrika ..

Men jag dör ...

Mina armar håller hennes kropp ...

Och jag lovar att inte berätta ...

Lovar att inte berätta ..

Berätta om monstret som bor mittemot oss ...

Monstet som lever mitt i bland oss ...

Som jag skrev i det förra inlägget ..

Så bröt jag tystnaden ..

För jag behövde svar ..

Jag tog samtalet om rätt och fel ..

Då och där fick jag svaret att inget hänt ..

Då och där fick deras svar min ångest att minska ..

 Det började närma sig jul ..

Min lilla prinsessa ville se advends kaldendern ..

De var speciellt ett avsnitt hon ville se ..

Det avsnittet som alla pratade om ..

Avsnittet som de skulle visa hur man "gjorde" barn ..

Jag lovade att sitta med och sagt o gjort vi tittade ..

Det var inget konstigt med det hela ..

Och min lilla prinsessa reagerade inget nämvärt på avsnittet ..

Så blev det jul och vi firade som alla andra ..

Efter jul så var min lilla prinsessa hysterisk ..

Hon skrek till mig ..

-Mamma fattar du inte att jag snart kommer att få mens !

- När jag får mens så blir man med barn ! 

- Mamma fattar du inte !

Jag förklarade för min lilla prinsessa ..

Förklarade att det var många år kvar ..

Att hon fortfarande bara var ett litet barn ..

Då och där förstod jag inget ..

Då och där var jag fortfarande ovetandes ..

Ovetandes om helvetet som skulle komma ..

Tiden gick och livet blev sakta bättre ...

Jag fick en BUP kontakt att prata med utifrån det som hänt min äldsta prinsessa ..

Våran relation blev annsträng ..

Finns många känslor att brottas med ..

Många frågor som behövde svar ..

Men som sagt tiden gick och vi började leva ..

Trotts kaoset och väntan ..

Väntan på polisens utredning ..

I mitten av februari fick jag samtalet som skulle förändra allt ..

Samtalet som krossade familjen ..

Samtalet som fick mig att falla ..

Falla ner i det mörkaste man kan falla ner i ..

Samtalet från en kompis mamma ..

Min lilla prinsessa hade berättat ..

Berättat om vuxna händer som tagit på hennes kropp ..

En vuxen mans händer ...

En nära person i våran omgivning ..

Min lilla prinsessa hade sagt ..

- Min mamma säger att vuxna inte får ta på barns kroppar ..

- Det finns en man som gör det på mig ..

Från att hon berättade så tog det fyra veckor innan jag fick samtalet ..

Samtalet som krossade våran tillvaro ...

Min lilla prinsessa var rädd ..

Rädd att jag hennes mamma skulle bli arg ..

Så hon ville inte att jag skulle veta ..

Hon ville inte att jag skulle bli arg ...

Men älskade lilla vän ..

Varför skulle jag bli arg på dig ??

Det är och kommer aldrig att bli ditt fel ..

För som  sagt vuxna får INTE ta på barns kroppar ...

Efter en vecka av ångest och sömlösa nätter ...

Nätter fyllda av tårar och ett rop av hjälp ...

En tyst vädjan om hjälp av de högremakterna ...

Så blev min val inte så svårt ..

För att överleva så tängde jag av ..

Kroppen behövde lugn ...

Och min hjärna arbetade på högtryck ...

Jag är en person som inte pratar med andra ...

För jag har levt i jobbiga relationer och genom gått en svår vårdnadstvist ...

Men under alla år så har jag aldrig riktigt pratat med min omgivning ...

Det värsta som finns är skvaller ...

Så när min äldsta prinsessa berättar sin hemlighet ...

Så väljer jag att vara tyst ...

För vem ska jag prata med ??

Vem orkar lyssa ??

Men i all tystnad så inser jag att jag måste prata ...

Prata om det svåra ...

Jag behöver svar ..

Som ni vet så har jag två prinsessor och en prins ...

Så jag beslutar mig för att ta samtalet ...

Samtalet som är början på vår resa mot helvetet ...

På ett vuxet sätt berättar jag för mina små <3 ...

Att vuxna människor inte får ta på barnskroppar ..

Att om det är någon som tar på deras kroppar så måste de berätta ...

För man får inte som vuxen göra så ...

Under mitt samtal med dom så väljer jag att inte berätta om deras syster ...

Om det som hänt henne ...

För både polisen och socialtjänsten har varit tydlig ...

Tydliga i att vi inte får prata om det som hänt ...

För att prata kan innebära att man röjer en pågående polisutredning ...

Så min tystnad är dels befogat ...

Det känns som en hel livstid ...

Trotts att det bara gått 7 månader sen ..

Så känns det som jag åldrats tio år ...

Min kropp har haft alla stress syntom man kan ha ..

För att förstå våran situvation måste vi backa bandet ...

Jag är mamman till två prinsessor och en liten prins ...

Min äldsta prinsessa har mått dåligt under några år ...

Hon har haft ett själv skade betende med ångest ..

Sen hon varit 13 år har hon i perioder gått på BUP ..

Där har hon arbetat med sitt mående och brottas med sina demoner..

Så en dag ibörjan av december ringer hennes kurator ..

Hon ringer för hon vill ha ett möte ..

Ett möte som kommer att förändra hela vårat liv ..

Ett möte som kommer att få mig att falla ...

Ett möte som får mig att åldras 10 år på bara ett dygn ..

Ett möte där jag får veta om alla hennes demoner ..

Demoner som funnits med oss under så många år ...

Där och då väljer hon att berätta om hemligheter som hänt många år tidigare ...

Där väljer hon att berätta om minnes bilderna ...

Minnerna om ett övergrepp ...

Ett övergrepp som utförts av en närstående persson ..

En persson som ska skapa trygghet men naggat på den ...

En falsk trygghet som min älskade prinsessa tvingats leva med ...

Leva med  under alla år ...

Så där och då dog jag känslomässigt ...

Under en vecka levde jag med ångesten ...

Mina nätter fylldes med tårar ...

Mina dagar fylldes med ångest ... 

Mina dagar fylldes av möten och polisanmälan ..

Men framför allt fylldes jag av frågan : 

Hur kunde jag förbi se ???

Varför såg jag inte då och där ???

Varför hade jag inte gett min prinsessa det skydd hon behövde ???

Att inse att man varit otillräcklig som mamma ...

Skapade en enorm ångest ...

 Ångest som resulterade i att kroppen slutade fungera ...

Det började med ont i händer ,mage och nacken ...

Sen dess har jag haft alla stress symtom man kan ha ...

Det ena symtomet har avlöst varandra ...

Så över en natt så åldrades jag 10 år ...

Jag har valt att berätta om våran familj mörkaste hemlighet ...

 Valt att berätta hur jag som mamma känner det ...

För ett övergrepp förändrar en hel familj ...

Och våran familj är trasig ..

Så trasig som man bara kan bli ...

Men jag har valt att berätta om våran resa i helvetet ...

Vi är familjen som lever med övergreppen ...

Övergreppen som bär två olika mosters ansikten ....

Jag är mamman till en liten prinsessa ...

En mörkhårig skönhet med bruna ögon ...

Min prinsessa ler inte längre ...

Hennes ögon glittrar inte längre ...

Hon bär på en mörk hemlighet ...

En hemlighet som äter upp henne..

Hon bär på minnerna utav monstret ...

Monstret som tog på henne..

Monstret som hemsöker hennes drömmar om natten ..

Monstret som finns i luften hon andas..

Monstret som blivit en del av hennes vardag ...

Jag är mamman som väljer att dela med mig av det som hänt ..

Dela mig av det alldra mörkaste ..

I måndags kom Hovrättens dom ..

De valde att sänka Tingsrättens dom på 3 år och 6 månader ...

De annsåg att min lilla prinsessa knapp 10 år inte varit tillräkligt tydlig ..

Tydligt ??

I lagens mening har hon inte kunnat berättat detaljrikt ..

Berättat om övergreppen ...

Övergreppen som monstret utsatt henne för ..

Hon var modig..

 I mina ögon så var hon modig ..

Hon berättade på barns vis...

Om händer som tagit utan på och innan för ...

Om munnen som gjort saker som ingen liten flicka ska veta ...

Så i mina ögon var är hon den modigaste som finns ...

Min älskade prinsessa som kämpar varje dag ...

Men hovrätten ser en liten flicka som inte kan berätta ...

En ficka som inte kan berätta utförligt och otillräckligt med detaljer...

Det är vad Hovrätten ser ...

Min älskade prinsessa genom gick flera förhör..

Förhör som satte sina spår ..

Efter tredje förhöret så var katastrofen ett faktum ..

Ågesten blev förstor och min dotter valde att skära sig själv ..

Under det tredje förhöret valde hon att berätta ...

Berätta om det hemska ..

Hur monstret använde sin mun på hennes kön..

I Hovrättens dom sänker man straffet med ett år ...

För att monstret erkännt att han varit innanför trosorna på min lilla prinsessa ...

Han säger dock att han bara blåst ...

Ord står mot ord ...

Monstret hävdar att detta hänt vid två tillfällen..

Ett av till fällerna frias han för då det rör sig om 20 sek ...

Trots att min dotter berättar i förhör att han gjort det vid flera tillfällen ..

Så väljer Hovrätten att fria och sänka straffet med ett år ...

Dommen blir 2 år och 6 månader ...

Trots att det framkommit under polisutredningen ..

Framkommit att monstret förgripit sig på andra ..

Att dessa övergrepp går minst 20 år tillbaka i tiden ..

Så väljer Hovrätten att fria och sänka straffet ...

2 år och 6 månader ..

Även om jag förberett mig på en lägre dom ...

En dom som aldrig kan jämföras med vårat helvete ...

Ett helvete som jag inte ens önskar min finde ..

Så slår hovrättens ynkliga dom mig med kraft ...

Jag väljer att stänga av ...

Jag stänger känslomässigt av ..

Mina känslor dör och jag med ...

För ca 5 månader sedan fick jag veta det mörkaste ..

Det mörkaste som man som mamma kan uppleva ..

Jag dog där den där dagen ..

Jag föll och faller fortfarande ..

Så för att överleva så väljer jag att känslomässigt DÖ ..

2 år och 6 månader fick monstret ..

Ja jag kallar dej för monster ..

Finns inget annat passande namn på dig ..

Du som förstört min dotter ..

2 år och 6 månader fick du medans vi lever i helvetet ..

Ett helvete som jag väljer att berätta om ..

För i din sjuka värld så är du oskyldig ..

Men både du och jag vet att du är mer än det ..

2 år och 6 månader och vad händer sen ..

Både du och jag vet att cirkeln kommer att fortsätta ..

Du är ett monster och du annser dig själv vara oskyldig ..

2 år och 6 månader ska du straffas ..

Medans vi gör allt för att överleva ...